Är ensam hemma nu i ett par dagar för att Simon har åkt till Göteborg för att gå på filmfestivalen. Res dej inte!, som han har gjort musiken till, hade premiär idag så de fick ta första X2000 i morse kl. 8.10. Jag har haft separationsångest sen i fredags, jag saknar Simon så sjukt mycket när han inte är hemma. Att vara ensam hemma i flera dagar är verkligen det tråkigaste jag vet. Det slutar alltid med att jag antingen ligger däckad i soffan och kollar på teve nonstop eller att jag gör en massa nödvändiga hushållssysslor bara för att få tiden att gå.

Idag är värre än någonsin. Det tog kanske 1½ timme innan jag började prata med mig själv. Och om jag ska vara helt ärlig är konversationen inte jätteunderhållande. Ska ta och inta soffan igen nu och ligga där tills det är dags att gå och lägga sig om några timmar. Lär väl inte kunna somna heller, utan ligga och lyssna efter ljud. Suuuuck, lär vara trött på jobbet imorgon...

Jag har varit lite dålig på filmtips den senaste tiden, vilket beror på att jag har haft så mycket att göra att jag knappt har sett på film. Men jag tänkte skriva om en film som vi såg för ett par veckor sedan, nämligen The Lovely Bones. Filmen är baserad på boken av Alice Sebold (Flickan från ovan på svenska) och är regisserad av Peter Jackson. Jag kan med full övertygelse säga att det här är det mest obehagliga film jag har sett på länge. Jag är en riktig mes när det kommer till thrillers och försöker undvika att se såna filmer över huvud taget, men den här kunde jag bara inte låta bli.

Händelserna i The Lovely Bones utspelar sig på 70-talet i Pennsylvania, och berättas av Susie Salmon. Susie är 14 år gammal då hon blir mördad. Efter mordet fastnar hon i världen mellan de levande och himlen, och kan inte gå vidare förrän hennes död hämnats. Samtidigt försöker hennes pappa (Mark Wahlberg) och syster göra allt vad de kan för att hitta Susies mördare.

Som ni förstår, ingen vidare mysfilm, speciellt inte för mig som var skräckslagen under halva filmen. Samtidigt är den sjukt bra gjord, snygg och skådespeleriet är top notch. Susie spelas klockrent av Saoirse Ronan som blev Oscarsnominerad för rollen som unga Briony i Atonement. Men som sagt, det här är definitivt ingen film för känsliga.

När jag ändå hade spenderarbyxorna på passade jag på att klicka hem en boyfriendkavaj och en kjol från Ellos. Älskar verkligen marinblå byxor och kjolar. Eller iofs så använder jag byxor väldigt sällan men de jag använder mest är marinblå.

För övrigt så tror jag att jag har blivit skadad av för mycket nätshopping. Kan inte köpa kläder i affärer längre, jag blir bara frustrerad över att jag inte kan få se alla klänningar på en gång genom ett knapptryck. Vadå leta själv, skulle jag? Moi?

Usch, är helt slut. Har städat i ett par timmar på förmiddagen, sen iväg till Sumpan för att fixa lite inköp. Inte så få inköp blev det heller. Det var rea på Åhléns och vi gick hem med en dörrmatta, fyra tallriksunderlägg, två par byxor till Simon, 100 muffinsformar och hårfärg - allt för 441 kr. Det tycker jag var ganska överkomligt. Speciellt Simons byxor som kostade 74,50 paret. Iofs så var jag också mindre duktig och handlade ansiktsprodukter på Apoteket för 333 kr. Men är man i nöd så.

Vi passade också på att käka thaimat innan vi åkte hem, och nu efter att ha släpat en massa kassar och hållt på känner jag mig helt förstörd. Funderar på att gå och lägga mig en stund. Fast jag måste också lägga upp Simons nya byxor, han åker till filmfestivalen i Göteborg imorgon och har bara trasiga byxor i övrigt... måste ju vara en god fru haha. Jag har för övrigt redan separationsångest, avskyr att vara ensam hemma. Suck.

Spenderade större delen av kvällen igår med att ligga strandad i soffan och kolla på Robin Hood, alltså teveserien från 2006. Såg de två första säsongerna när de kom, men pga en sak som hände i sista avsnittet av säsong 2 så hade jag noll lust att se säsong tre.

Men förra helgen råkade jag se ett par gamla avsnitt på BBC Entertainment, och insåg att hmm det här är ju faktiskt en jäkligt underhållande och framför allt lajvig serie, hmmm kanske har kommit över det där hemska som hände i säsong 2. Så nu har jag sett hela säsong 3 och den var grym! Hela serien rekommenderas för alla som gillar äventyr. Rekommenderas inte för alla som har en anal syn på medeltiden, för den här versionen av Robin Hood är medvetet historiskt inkorrekt när det gäller kläder. Säsong 3 är iofs bättre på den fronten.

Som medeltidsnörd är det väldigt svårt att inte gilla Robin Hood, man gillar ju allt som utspelar sig på medeltiden. Med undantag för 13:e krigaren som ligger på min topp 10 av sämsta filmer ever. Men i alla fall. I vår kommer en ny Robin Hood-film med Russel Crowe, regisserad av Ridley Scott. Dessvärre verkar det som att det kan vara någon slags medeltida Gladiator, men jag vet inte, det kanske bara är trailern som är jäkligt kass. Jag menar - musiken! Men döm själva. Biopremiär 14 maj.

Äntligen fredag! Fast om jag ska vara ärlig så går tiden så fort hela tiden att det känns som att veckorna bara består av fredagar och måndagar. Jag har i alla fall mjukstartat helgen med att jobba hemma idag. Hade dessvärre a shitload att fixa och har varit rätt stressad, men det är bara sååå värt det att kunna sova en timme längre och sitta i sunkkläder framför datorn och jobba. Men nu ska jag att försöka undvika datorn för resten av kvällen. Kör väl på svennebanankonceptet som vanligt: Let's dance och godis. Dessvärre ingen taco-fredag för vi har slut på sweet chili och det finns inte i Hemköp Ryssland. Ah well... fan vilket tråkigt inlägg men jag är sjukt trött.

Och just det, har även blivit klar med mitt senaste hemsidebygge. Kolla in här!

Jajjamensan, idag hände det igen. För er som inte bor i Stockholm, tag er väl i akt och undvik att flytta hit för att undvika mardrömmen. Okej, i alla fall. I morse så bestämde jag mig för att ta en senare tunnelbana. Det är tydligen livsfarligt att kolla på Mythbusters på morgonen, risken att glömma bort tiden är väldigt stor, även för nån som är så icke-benägen att komma försent som jag. Speciellt såna dagar som idag då de skulle undersöka konspirationsteorierna kring månlandningen.

Nu kom jag kanske bort från ämnet lite, men ääänyways. Jag tog en senare tunnelbana, vilket såklart också betyder senare pendel. Skulle ta en pendel som gick 8.27 från Stockholm central. På vägen in till stan var det en massa köer så kom jättesent in till T-centralen och tänkte att helvete nu missar jag 8.27:an. Men just då hade jag förträngt den där lilla petitessen, ni vet snö. När jag väl kom upp på perrongen så skulle nästa tåg som kom in vara 7.57:an. En halvtimme försent. Hoppsan tänkte jag men det passade ju rätt bra för jag slapp vänta. Ringde i alla fall till jobbet och sa att jag hade blivit försenad. Vilket var en jävla tur, för det tog mig 50 min (!!!) att komma fram! I vanliga fall tar det typ 20 min.

Det gick fint fram till Årstaberg (två stopp från centralen), men väl där stod tåget still i 15 min. Sen åkte det 100 m. Och stod still igen i 10 min. Och åkte igen kanske 200 m. Och stod still i 10 min. Här någonstans läste jag ut min bok. Plus att jag hade varit kissnödig ända sen vi åkte från centralen. När vi väl kom fram till Älvsjö hade det gått 35 min. Trettiofem minuter! Ja, om man ska se det från den ljusa sidan så har man ju i alla fall nåt att prata om på fikarasten. Och skriva om i sin blogg. Ha ha.

Hmm ja jag vet inte om jag har kommit på något syfte med den här bloggen direkt ännu, men däremot har jag kommit på lite vad jag har haft för problem med att skriva osv. Problemet är att ända sen jag började jobba har jag känt det som att jag inte kan skriva vad jag vill eller hur jag vill ifall någon skulle läsa. Vilket har tagit gnistan ur väldigt mycket faktiskt. Nu har jag i alla fall kommit fram till att jag tänker skita i det helt. Från och med nu tänker jag skriva vad jag känner för utan några direkta filter. Eller ja, inte som att jag skulle vara dum nog att skriva skit om mitt jobb, men ni fattar. Innehållet lär väl kanske vara detsamma men jag ska försöka att vara lite mer inspirerad. Så vi får se.

Jag har placerat min blogg i Sundbyberg på bloggkartan.se.

Tack, tack, tack ICA för att ni fattar att driva med de enormt fjantiga Ginatricot-reklamerna. Får krupp framför teven varje gång jag ser Mr. Ed åma sig i veckans bajskvalleprodukter. Tack! De första sekunderna trodde jag seriöst att det faktiskt var en ny Gina-reklam och att Mr. Ed var tillbaka, men nej.

Och för er som inte hajjar Mr. Ed-referensen: Sorry...

Ibland känner jag bara att det är så himla meningslöst att skriva här. Ofta är faktiskt enda anledningen att jag skriver att jag känner att jag måste. Tror faktiskt att jag ska fundera över hela syftet eller om jag bara borde lägga ner helt tills jag hittar ett syfte. Hmmm...

Fick inte jobbet förresten. Men det var ganska givet, dock inte på grund av att jag inte är grym.

Förbered er på en tirad av bajs. Jag är så förbannat trött på den här jävla vintern! Vaknar varje morgon i kolmörker, ser inte ens vart jag ska pussa när jag säger hej då till Simon kl. 07.35 för att gå till tunnelbanan. Eller gå är väl kanske en överdrift, vada genom snömodd snarare. Kallt och jävligt och fula vinterjackor, kalla tår och rent helvete. Känner mig bara helt död hela tiden och har varit förkyld i en månad nu. Kan det bara bli vår snart?! Jag drömmer våta drömmar om gräsmattor och jeansjackor. Ska gå i idé tills dess...

...eller inte för imorgon ska jag på jobbintervju och sen är det bara jobbjobbjobb innan det är helg igen och man ligger urlakad och sover för att det bara är mörkt och vintrigt och jävligt. Jag ska aldrig mer säga att jag gillar vintern, okej?

Tänkte att jag skulle bjuda på två referensanekdoter från den gångna veckan. Tema: Udda barn.

Udda barn nummer 1: Pojke i 7-årsåldern. Vill ha läskiga böcker som är lättlästa. Okej, säger jag och går med till hyllan och börjar plocka fram alternativ. Det ska vara färgbilder i böckerna. Hmm där blev det lite svårare, men jag letar vidare och visar några exempel. Pojken bläddrar skeptiskt igenom böckerna. Bilderna ska föreställa blod. I färg. Jag förklarar att det inte verkar finnas, men hittar ett par böcker som har bilder på blod, fast de är i svartvitt. "Var är blodet?" säger pojken. "Där" säger jag och pekar. "Det där ser ju bara ut som en svart fläck!" Mission: Failed.

Udda barn nummer 2: Pojke i 9-10-årsåldern. Ska hämta en reservation av Häxan och lejonet men är också intresserad av filmer och frågar efter filmer som just nu går på bio. Jag hänvisar till filmhyllan men påpekar också att en del filmer är från 15 år och dem kan han inte låna. Pojken går fram till hyllan, slänger ett öga på den och tar en film på måfå som han kommer tillbaka med. "Är den här från 11 år?" säger pojken, "Javisst", säger jag (något förbryllad). "Den tar jag!" säger pojken. Filmen är Veronicas dubbelliv av Kieslowski (ni vet han med röda, blå osv filmen). Efter lite råd från mig slutar det hela med att pojken lånar Veronicas dubbelliv och Guldkompassen. Hmmmmmmm....

Lite off vecka. Jag har sovit dåligt och haft upp&ner-humör vilket inte är speciellt kul. Jag har ganska mycket att fundera på just nu ang. jobb och de eviga pengarna. Och vad som ska hända med mitt liv allmänt. Har väldigt lite kontroll över det och eftersom jag är en person med sjukt kontrollbehov som avskyr överraskningar och gillar att planera så nä, det funkar fan inte.

Jag försöker hålla en slags Que sera, sera-attityd, dvs att det får bli som det blir. "The future's not ours to see." Det funkar väl sådär (se ovan). Men det funkar ibland, så allt är inte helt åt helvete. Men i alla fall. Här är grejen, det finns tre alternativ:

1. Jag får vara kvar på mitt nuvarande jobb tills efter sommaren.
2. Jag får ett jobb som jag har sökt på ett annat bibliotek i samma kommun som jag jobbar i.
3. Jag blir arbetslös den 1 mars. Det regnar inte direkt bibliotekariejobb. Eller möjligen, men när man räknar upp platserna där de jobben finns låter det som att man läser upp vilka orter som Radiotjänst pejlar för tillfället. Lyssna bara: Vänersborg, Trosa, Köping, Ale, Valdemarsvik, Eskilstuna, Hagfors osv osv. Tack men nej tack.

Av dessa tror jag tyvärr att alternativ nummer tre är mest troligt. Vad jag skulle önska mest är dock alternativ nummer ett. Tror jag. Eller jag vet inte. Ah well, som ni fattar, det är inte mycket jag kan avgöra själv. Que sera, sera.

Varje söndagkväll uppskattar jag verkligen att jag har sovmorgon varje måndag. Börjar 10.30 och går därmed upp 8.30. Hur sweet som helst, verkligen en skön omväxling från 6.45 som är min vanliga väckningstid. Gör helgen sååå mycket mer värd. Men i alla fall. Jag sitter och laddar min mp3-spelare med ny musik, den har varit full med julmusik tidigare och det känns väl inte så lyckat längre nej.

Jag har spenderat större delen av dagen med ett hemsideprojekt som jag håller på med just nu. Massa trassel men det börjar arta sig nu i alla fall. Det kan kanske bli den snyggaste sidan jag har gjort hittills, i alla fall enligt Simon och personen som beställt sidan och tycker att den ser "dyr" ut haha. Ja, varför inte?

Har också lyckats hinna med ett Rocky moment. Har nämligen tränat på crosstrainern för första gången på ett par månader och lyckades att klämma till med 10 km (40 min) bara sådär. I vanliga fall brukar jag köra ungefär 7-9 km, tror att jag har lyckats med 10 km kanske fyra gånger tidigare, och då har jag haft crosstrainer i 1½ år. Är rätt pepp på att fortsätta träna nu kan jag säga, även om jag möjligen kommer att ha problem med att komma upp ur sängen imorgon...

Jag sträckläste hela Sookie Stackhouse-serien av Charlaine Harris förra våren, och har såklart haft abstinens. Böckerna ligger till grund för True Blood, och även om de inte följer varandra helt och fast böckerna kanske inte är vad man kan kalla kvalitetslitteratur så är de så jäkla läsvärda. Och betydligt roligare än Twilight-böckerna, hrrm. Snuskigare än Twilight-böckerna kanske jag skulle säga. Inte för att Twilight innehåller någon slags snusk iofs. Men skit samma, Sookie Stackhouse-böckerna är pur ren underhållning. Men varning! Läs dem på engelska, den svenska översättningen S-U-G-E-R.

Nästa bok kommer inte ut förrän i maj, men man kan redan nu läsa det första kapitlet i Dead in the Family på Charlaine Harris hemsida. Ett litet tips från mig till er.

Okej, kanske inte fullt så allvarligt, men jag tror att det ligger i allas natur som är i reproducerbar ålder att få lite panik över att ha råkat bli med barn ibland. Även om det kanske är korkat av mig att tro mig vara gravid pga lite illamående (som började precis efter jag ätit lunch dessutom, hmmm jag ser ett mönster här, Watson) när jag har käkat p-piller sen jag var ehh typ 15. Men i alla fall, det resulterade i den här fina konversationen igår:

Jag: "Faaaan, tänk om jag är gravid! Alltså, jag dör, jag lovar att jag tar livet av mig!"
Simon: "Men vafan, du tar ju inte livet av dig... *med gullipluttkräkröst* ...då får vi barn bara."
Jag: "Men neeeej! Aldrig i livet!"
Simon: "Det skulle ju förklara viktuppgången i alla fall..."

All you need is love, eller hur var det? Fast jag har faktiskt inte gått upp i vikt. Såklart :)

Sitter och jobbar med Waerloga-hemsidan som blev hackad i slutet av november. Försöker få ordning på alltihop och det är nästan lika mycket jobb som att göra om hela skite from scratch. Suck. Men jag har i alla fall sällis, av Florence!

Idag är det onsdag, och gissa vad? Jag är fortfarande hemma från jobbet! Jeyyy! Eller inte. Har legat i soffan och tyckt synd om mig själv hela veckan. Men idag känner jag mig i alla fall nästan frisk, så imorgon är det back to work som gäller.

Har varit väldigt seg idag och mest legat i sängen, och plockat bort julpyntet eftersom det ju faktiskt är Tjugondedag Knut. Ungefär lika deprimerande som vanligt att plocka ner adventsstjärnorna, speciellt som vi har slut på värmeljus och inte kan tända några av våra femtioelva ljuslyktor. Aja, bara 10½ månader kvar tills man ska sätta upp allting igen haha.

Jag ser i alla fall verkligen verkligen fram emot våren, även om det kanske blir så att jag kommer att vara arbetslös då buhu. Det regnar inte direkt bibliotekariejobb, så jag hoppas minst sagt på förlängning av mitt vik. igen. Annars kanske jag inte kan åka på lajv i maj ens, och det vore väldigt trist...

Gaah vad trist det är att vara sjuk, orkar inte göra nånting men är inte heller tillräckligt dålig för att ligga i sängen 24/7. Har till och med slut på fantasi när det gäller filmer och tv-serier. What to do? Jag funderar nästan på att typ installera Sims 1 bara för att, men det känns lite väl ambitiöst.

Nu när Apoteket har varit öppet så har jag i alla fall kunnat inhandla Bisolvon mot betongslemmet i halsen, så jag hoppas att det ska bli bättre snart. Dessutom hade de extrapris på fikon på Hemköp, de vill väl bli av med alla nu efter jul. Älskar fikon!

Ja, vilket intressant inlägg. Intresseklubben antecknar. Men som sagt, jag har jäkligt tråkigt.

 

Tick, tock

Ååå jag är så less på den här jävla sega förkylningen! Vaknade upp idag och kände mig jätterisig direkt. Ögonen rinner och jag har supertjockt slem i halsen som gör det svårt att svälja. Great. Skulle behöva något slemlösande men Apoteken i hela Sumpan är stängda idag och jag orkar inte åka iväg. Skulle nog inte ens orka åka till Sumpan faktiskt, fast det tar 3 min med tunnelbanan.

Funderade i misären över om jag ska vara hemma från jobbet imorgon också. Sen slog det mig: Duh, om du inte ens orkar åka till Apoteket idag så lär du inte orka åka 1 timme till jobbet imorgon. Fuck, fuck, fuck. Jag är liksom sjukot på jobbet, känns som att jag aldrig är där.

Fast faktiskt så tycker jag att det är bättre än de flesta på mitt jobb som går dit fast de är sjuka. Det finns en person på mitt jobb som bor typ 5 min därifrån och som har varit sjuk hela hösten men hemma kanske 2 dagar i november. Det är ju bra lätt att gå till jobbet och vara förkyld när man inte behöver åka över halva stan för att komma dit. Och så kan man smitta ner lite folk när man ändå är i farten. Hmm, jag tror att jag är lite frustrerad, haha. Men det blir nog till att stanna hemmavid även imorgon. Hej då lönen.

Okej, det räcker tydligen för mig att vara ensam hemma ett dygn innan jag går tillbaka till mitt singel-mönster, dvs. städar, gör toast och krämar The Donnas. Om jag blundar så kan det lika gärna vara januari 2005. Freaky.

Att det är kallt ute är väl knappast någon nyhet för någon som bor norr om typ? Norrköping. Vi har även lyckan att ha svinkallt inne. Jag har precis legat i soffan och kollat på Let's dance utstyrd i långärmad t-shirt, långärmad klänning, underställsbyxor (I shit you not, pappas gamla dessutom med midja som slutar under armarna samt gylf), två par sockor och tre stycken filtar. Burr.

Jag är gräsänka den här helgen dessutom, vilket suger för jag avskyr att vara ensam hemma längre tider. Simon är på fäktläger i Sundsvall (ha, ännu kallare än här!) ända tills på söndag. Förvånande nog har jag faktiskt inte börjat prata med mig själv än. Men det kommer nog snart skulle jag tro. Men först, rollerderby med Ellen Page och Drew Barrymore. Smell ya later.

Förkylningen från förra veckan har kommit på återbesök och jag har varit hemma från jobbet idag - igen. Suck. Vädret gör inte direkt saken bättre. Något som däremot är bra med att vara sjuk är att det är en bra chans till att kolla på miniserier, my favourite. Dagens var Jane Eyre från 2006, och den var helt galet bra! Förtjänar verkligen sina 8.7 IMDb-poäng. Ska inhandlas på DVD pronto.

Åhh fy fan vilken jävla SÖNDAG det är idag. Allt är bara allmänt segt, till och med segt gråtrist väder ute. Usch! Dessutom så är det en söndag i januari, vilket gör det sju resor värre. Jag avskyr verkligen januari. Tråkig, lååååång månad som är kall och jävlig, och dessutom är man rätt pank efter all julklappshandling. Sux.

Den senaste tiden har jag dessutom känt mig allmänt rastlös och lite som att det inte finns så mycket att se fram emot förrän typ påsk. Tills jag kom på att Oscarsgalan faktiskt är om 2 månader och det fick mig att skina upp lite. Men i alla fall. Simon sa något så klockrent idag, nämligen "Du är ett planero som inte kan planera." Så jävla sant! Simon brukar kalla mig planero eftersom jag gillar att planera saker. Och eftersom jag inte vet om mitt jobb kommer att bli förlängt (igen!) den 1 mars, så kan jag ju inte planera något alls! Jag hatar att inte kunna planera framåt! Argh! Seriöst så blir jag hellre arbetslös än fortsätter vara i det här jäkla limbot - ovisshetens limbo.

Alltså: Idag är min söndagsångest befogad.

Tänkte bjuda på en liten sammanfattning av 2009. I det stora hela har 2009 egentligen varit ett rätt dåligt år med en massa sjukdom för min del, stress och trist ekonomi pga sparande. Men det vägdes som tur var upp av vårt bröllop, som var så lyckat som vi bara hade kunnat önska oss. För 2010 så önskar jag mig mer lugn och balans i tillvaron. Tja, önska kan man ju. Men till sammanfattningen:

Bra saker

• Bröllopet! Slår allt!
• Ingen dog (under året, inte under bröllopet)
• Väldigt skönt med månadslön
• Har inte gått upp i vikt jämfört med för exakt ett år sedan

Mindre bra saker

• Stress, sjukdom, trasighet = 2 sjukskrivningar
• Ovisshet ang. jobbet, vikariat till sista september som förlängdes till sista december och nu till sista februari. Neverending story.
• Väldigt medioker ekonomi pga sparande till bröllopet mars-oktober, inga resor t.ex.

Böcker

• Antal lästa: 44 stycken. Det har i genomsnitt tagit mig 8,3 dagar att läsa en bok.
• Fem bra läsupplevelser:

1. Att läsa om Harry Potter-böckerna
2. Engleby av Sebastian Faulks (min favoritförfattare btw)
3. The Independence of Miss Mary Bennet av Colleen McCullough
4. Bleading Heart Square av Andrew Taylor
5. Den utstötte av Sadie Jones

• Sämsta läsupplevelsen: Befriad av Catharina Ingelman-Sundberg

Fem bra filmer

• Inglourious Basterds
• The Reader
• Nick & Norah's Infinite Playlist
• The Brothers Bloom
• Slumdog Millionaire

Förhoppningar om 2010

• Ny lägenhet
• Nytt, förhoppningsvis mer varaktigt, jobb
• Ta bättre hand om kroppen & må bättre rent allmänt
• Resa!
• Kanske att vi äntligen lyckas ta oss till Medeltidsveckan