Det känns verkligen sjukt konstigt att jag 1) har fått nytt jobb som jag börjar på redan den 15 mars (!!!) och 2) har två fjuttiga arbetsveckor kvar i Tullinge! Jobbade sista lördagen igår. Sista lördagen jag behöver släpa mig på pendeln för att jobba, hädanefter blir det 3 min tunnelbana när det är dags att jobba lördag. Förstår ni vilken frihet?!

Men som sagt, konstigt blir det. Jag kommer ju att sakna en hel del, även om det också är en hel del som jag inte kommer att sakna också. På ett sätt känns mitt nya jobb som en belöning för all energi som jag har lagt ner i Tullinge. Kanske låter skumt men det är verkligen så det känns. Som att jag äntligen får nåt extra för allt extra som jag ju har gjort.

En läskig tanke. Jag har jobbat i Tullinge i ett år och tre månader. Det är ungefär 64 veckor. Varje vecka reser jag 10 timmar, om jag inte är sjuk eller jobbar hemma. Det betyder alltså att jag har lagt 640 timmar på bara att ta mig till och från jobbet. Det är 80 arbetsdagar. Fan jag blir trött bara av att tänka på det. Jag säger bara thank gawd! att jag slipper det från och med nu.